Historia


1877 byggdes huset som senare kom att bli ett bageri av patron Röing på Halleby gård. Patron Röing hade för avsikt att låta sin son starta en charkuteriaffär i byggnaden men detta blev aldrig av. Istället köptes byggnaden samma år av två damer i 40-50 års åldern som hette Inga och Börta. I byggnaden fanns en så kallad ”svenskugn” som man bakade i vid öppen eld och ”tösera”, som Inga och Börta kom att kallas av ortsbefolkningen, skaffade redskap och ingredienser för att kunna baka. De skaffade även en egen mjölkko. Bageriet startade upp samma år och intresset var redan från början stort. En väl underbygg historia berättar att en kringvandrande gesäll, en bagare, kom till bageriet och stannade hos tösera under en tid. Inga och Börta fick möjlighet att byta till sig recept och erfarenheter och det gjordes utsökt goda bakverk och försäljningen var god. En del av dessa recept har hållit sig levande till dags datum.

Det var inte endast ortsbefolkningen som handlade i bageriet utan en stor del av försäljningen kom från genomresande vilka använde bageriet som en rastplats. Denna tradition har hållit sig levande genom åren även om många i dag tar långa omvägar för att kunna köpa brödet med hundraåriga rötter. Historierna kring när recepten kom till och av vem är talrika, och det dyker ibland upp gamla män och damer som kan berätta om att just deras äldre släktingar hjälpt till med recepten. Vörtbrödet och Jörlandalimpan, som bakas än idag, kan dock spåras tillbaka ända sedan slutet av 1800-talet.

När en av grundarna Inga dog 1902 köptes bageriet av Alfred Eliasson, som arbetat som bagare i såväl Göteborg som Kungälv. Alfred gifte sig 1906 med sin Augusta och de drev gemensamt bageriet vidare. Till hjälp hade de även Alfreds bror Torbjörn som flyttade in i bageriet (bageriet har alltid haft och har en bostadsdel) och blev till en stor hjälp. När Alfred dog 1921, endast 50 år gammal, blev Torbjörn ännu viktigare då han hjälpte Augusta att driva bageriet vidare. Alfred hade även lämnat efter sig 5 barn som levde vidare med Augusta.

När Augusta drivit bageriet i närmare 30 år tog sonen Gunnar över bageriet 1932. Gunnar byggde till bageriet 1934, på den norra gavel, och det blev till den nu lilla brödboden som fortfarande används idag. Gunnar gifte sig 1936 med Louise som han kom att driva bageriet tillsammans med. Den gamla vedeldade ugnen byttes ut 1944 mot en ny elektrisk, vilket gjorde arbetet litet lättare, även om det fortfarande var och är ett hårt arbete att driva ett bageri när de gamla recepten kräver att allt ska bakas för hand.

1974 bestämde sig slutligen Gunnar och Loise för att sälja bageriet. Han började bli lite till åren och kände att det var dags att låta bageriet leva vidare i annat ägo. Upp dök då den unge värmlänningen Conny Nordström, som hade erfarenhet som bagare och konditor, och Gunnar och Loise beslutade sig för att sälja bageriet till honom. Då bageriet hade en lång tradition var Gunnar noga med att Conny skulle lära sig att baka enligt de gamla recepten och att varje moment i bakprocessen gick rätt till. Gunnar bakade därför tillsammans med Conny de första veckorna sommaren 1974 och kunde då komma ut i affären när de gamla och med rätta kräsna kunderna påpekade att Gunnar minsann gjorde brödet annorlunda. Det blev en del snopna miner när det visade att det var Gunnar som bakat det bröd kunderna sa var annorlunda. Gunnar hjälpte även till under några veckor då vörtbrödet började bakas, ett bröd vilkets bakprocess kan anses vara komplicerat och helt avgörande för hur den färdiga produkten blir. Bröd är så mycket mer än ett recept, även om vörtbrödsreceptet idag ligger i tryggt förvar i ett bankfack.

Conny fortsatte att baka brödet enligt de gamla recepten och arbetsmetoderna och försäljningen gick bra. Kunderna man från början var rädda för att förlora genom att den gamla huvudleden förbi bageriet blivit till en omväg, fortsatte att strömma till. De gamla trogna kunderna fortsatte även de att handla när de insåg att ”de nya ägarna” gjorde lika gott bröd som familjen Eliasson. ”De nya ägarna” Conny och Christina Nordström har sedan de tog över arbetat i snart 40 år och det är snart dags för en ny generation att ta över. Idag arbetar Conny tillsammans med sin son Pontus och om allt vill sig väl så kommer han att ta över bageriet tills det åter är dags att föra traditionen vidare genom en ny ägare. Huvudsaken är att bageriet finns än i dag och du kan känna dig välkommen att komma in redan nu för att handla goda bröd, bullar och kakor och genom dem känna dig delaktig i en lång historietradition.